brandskyddspartner

Inget trevligt inlägg, men ack så nödvändigt!

Tabell 1: Antal bränder samt antal omkomna

Månad	Antal bränder	Antal omkomna	>60 år
Januari	22	23	18
Februari	10	12	8
Mars	7	7	4
April	10	10	7
Maj	13	13	7
Juni	4	4	2
Halvår	66	69	46
Juli	2	2	0
Augusti	4	4	0
September	3	3	3
Oktober	10	10	6
November
December
Totalt	85	88	55

 

Tabell 2: Antalet omkomna fördelade på objekt

Månad	Antal bränder	Antal omkomna	Objekt: lägenhet	Objekt: villa	Objekt: fordon	Objekt: vårdanl	Objekt: övrigt
Januari	22	23	9	10	0	3	1
Februari	10	12	2	7	1	1	1
Mars	7	7	2	5	0	0	0
April	10	10	6	3	0	0	1
Maj	13	13	7	6	0	0	0
Juni	4	4	2	2	0	0	0
Halvår	66	69	28	33	1	4	3
Juli	2	2	0	1	0	0	1
Augusti	4	4	0	1	1	0	1
September	3	3	2	1	1	0	0
Oktober	10	10	4	2	4	0	0
November
December
Totalt	85	88	34	38	7	4	5

 

Tabell 3: Antal bränder fördelade på brandorsak. Under övrigt ingår till exempel självmord och levande ljus.

Månad	Antal bränder	Antal omkomna	Orsak: rökning	Orsak: spis/kök	Orsak: anlagd	Orsak: elfel	Orsak: övrigt	Orsak: okänd
Januari	22	23	4	0	2	1	10	5
Februari	10	12	2	0	1	0	2	5
Mars	7	7	1	0	1	0	1	4
April	10	10	3	0	0	2	1	4
Maj	13	13	3	0	1	2	1	6
Juni	4	4	1	0	0	1	1	1
Halvår	66	69	14	0	5	6	16	25
Juli	2	2	0	0	0	0	0	2
Augusti	4	4	1	0	0	0	1	2
September	3	3	2	0	0	1	0	1
Oktober	10	10	1	0	1	0	5	4
November
December
Totalt	85	88	18	0	6	7	22	34

 

Tabell 4: Brandvarnarfrekvens och alkoholrelaterade bränder

Månad	Antal bränder	Antal omkomna	Brandvarnare fanns	Brandvarnare fungerade	Alkohol- relaterat
Januari	22	23	3	3	0
Februari	10	12	1	0	0
Mars	7	7	1	1	0
April	10	10	0	0	0
Maj	13	13	1	1	0
Juni	4	4	0	0	0
Halvår	66	69	6	5	0
Juli	2	2	0	0	0
Augusti	4	4	0	0	0
September	3	3	0	0	0
Oktober	10	10	0	0	0
November
December
Totalt	85	88	6	5	0

 

 

Nov/ Dec är tomma då dessa uppgifter ej finns framme än.

 

Hämtat från : brandskyddsföreningen.se

Elda på rätt sätt

• Använd torr ved i lämplig storlek.
• Starta snabbt.
• Rätt mängd förbränningsluft gör att elden brinner med klara och livliga lågor.
• Kontrollera röken. Den ska vara klar och genomskinlig, inte svart.
• Kontrollera rökgastemperaturen, max 350°C.
• Lägg sot och aska i en plåthink med lock.
• Pyrelda inte.

Torr och lagom stor ved

Veden ska vara torr. Den bör vara lagrad minst ett år torrt och luftigt, inte under en presenning. Den ska också vara kapad i lämplig längd och kluven. Vid upptändning krävs tändved, det vill säga stickor och tunnare vedträn.

Snabb – inte kraftig uppeldning

Starta snabbt. När man tänder en kall panna är det svårt att helt undvika rök och utsläpp av miljöskadliga ämnen. Minska problemet genom att få pannan varm så fort som möjligt. Papper samt rikligt med torr, finkluven ved är viktigt. Först när tändveden brinner ordentligt ska man lägga på grövre vedträn. Veden ska passa till pannans vedmagasin. För korta vedträngör att mer miljöskadliga ämnen släpps ut. Ett nytt vedinlägg ska göras först när det bildats en ordentlig glödhög.

Elden behöver förbränningsluft

För att elden ska brinna krävs det förbränningsluft till eldstaden. Även om det finns luftinsläpp kan det vara svårt att få drag i skorstenen om eldstaden inte använts under en längre tid. Det kan underlätta om man har ett fönster på glänt tills dess att elden har tagit sig ordentligt. När man eldar i pannan bör man göra det rejält och med rätt mängd förbränningsluft. På en del nyare pannor finns avancerade reglersystem med lamdasond och O₂-styrning. Lamdasonden justerar automatiskt förbränningsluften under eldningen. Bränslet brinner då optimalt och utsläppen minimeras.

Högst 2 kg ved i timmen

De flesta lokaleldstäder är avsedda att elda högst 2 kg normaltorr ved i timmen. Om man eldar mer ved kommer rökgastemperaturen att bli farligt hög och det kan medföra brand. Kontrollera skötselanvisningen för att få besked om rätt mängd bränsle för respektive eldstad. Om uppgiften saknas, kontakta tillverkaren för besked.

 

Kontrollera rökgastemperaturen

Alltför heta rökgaser kan skada murade skorstenar eller förstöra isoleringen på stålrörsskorstenar. Speciellt stor är risken när man värmer en kall skorsten kraftigt och snabbt. Många pannor är konstruerade för oljeeldning. Eldar man med ved i en sådan panna kan rökgastemperaturen nå 600°C. Inga skorstenar är gjorda för så höga temperaturer. De flesta rökkanaler är konstruerade för en rökgastemperatur på högst 350°C. Du måste därför kontrollera hur hög rökgastemperaturen är. En del anläggningar har en termometer i rökkanalen. Om det saknas kan den köpas från installatören. Ett annat sätt att kontrollera brandrisken är att mäta yttemperaturen på skorstenen i bjälklaget. Understiger temperaturen 60°C är det ingen risk för överhettning.

Askan kan starta en brand

En vanlig brandorsak är slarvig askhantering. Sot och aska ska förvaras i en plåtburk med tätt lock. Det kan finnas glödrester kvar i askan i flera dygn, därför måste askhinken stå på ett obrännbart material. Skorstenen ska inte ryka När det är varmt ute ska man bara se ett daller i luften ovanför skorstenen. Den enda gången skorstenen ska ryka är när det är kallt ute. Då bildas en vit rök som består av vattenånga (på samma sätt som det ryker ur munnen när vi är ute i minusgrader). Gul eller grå rök betyder dålig panna eller felaktig eldning, till exempel för lite lufttillförsel eller skräpved.

Pyrelda inte, då bildas tjära

Det finns ingen anledning att strypa förbränningsluften så att elden bara ligger och pyr, så kallad pyreldning. Det för bara med sig mycket sot och tjära i skorstenen och röken stör grannarna. Det blir inte heller någon energibesparing att elda på det sättet. Risken för en sotbrand i skorstenen är dessutom stor.

Elda inte skräp

Det är inte tillåtet att elda plast eller hushållsavfall, målade eller tryckimpregnerade bräder eller annat brännbart avfall i en villapanna. Det ger ohälsosam, irriterande och miljöstörande rök.

Sotning och brandskyddskontroll

Med mycket sot i rökkanalerna (på grund av dålig förbränning eller pyreldning) finns risk för sotbrand i skorstenen. Då blir temperaturen i skorstenen lätt 1000°C, vilket kan leda till överhettning och brand i huset. För att minska risken för sotbrand behöver skorsten och eldstad sotas med regelbundna perioder. Enligt lagen om skydd mot olyckor är alla skyldiga att låta skorstensfejaren sota och utföra en kontroll av brandskyddet enligt de frister som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bestämmer. I samband med sotningen görs en enklare kontroll av brandskyddet.

Sotbrand

Om sotbrand uppstår i skorstenen, gör så här:

1. Stäng alla luckor på eldstaden.
2. Ring 112.
3. Kontrollera hela tiden skorstenen i hela dess längd speciellt vid bjälklagsgenomgångarna, på vinden samt taket.
4. Ring sotningsdistriktet och beställ en besiktning av skorstenen.

Andra vanliga brandorsaker är förstörd isolering på rörskorstenar, otäta skorstenar eller att gnistor från skorstenen blåser in under trasiga tegelpannor.

Fråga:

Jag är väldigt frusen av mig och nu är det ju kallare om nätterna. Därför funderar jag på att skaffa mig en elektrisk bäddvärmare, men jag har hört att dem kan vara brandfarliga. Stämmer det? Vågar man skaffa en sådan?

Svar:

Elektriska bäddvärmare kan vara varma och sköna men precis som du skriver kan de utgöra en brandrisk.
Först och främst bör man kontrollera att bäddvärmaren är hel. Kolla slingorna och sladden att det inte finns några skador där.
Om värmeslingorna är skadade, kan man inte vara säker på att säkringarna fungerar!
Det är också viktigt att man läser skötselråd och instruktioner noggrant.
En bäddvärmre är inte gjord att hålla för evigt, och när den börjar bli sliten eller närma sej 10 år är det dags att byta ut den.
Man måste också vara lite försiktigt med bäddvärmaren så att den inte skadas.
Det är därför inte lämpligt att vika, skaka, tvätta eller torktumla den.

Kom också ihåg att bäddvärmaren endast ska användas när den är helt utrullad.
Annars fungerar inte termostaten som den ska.
Jag vill också påminna om att en bäddvärmare inte ska vara påslagen om man inte är hemma och ska heller inte användas när man sover.

är man orolig för att använda en elektrisk bäddvärmare kan man alltid använda en varmvattenflaska. De är garanterat brandriskfria.

Svar från han Andersson Systematisk brandskyddsarbetare på Brandskyddsföreningen Sverige.